Vid den senaste (och hittills enda) regeringsombildningen var det uppenbart att Liberalerna gärna ville återerövra skolfrågorna som profilfråga. Partiledaren Johan Pehrson lämnade arbetsmarknadsdepartementet och övertog rollen som utbildningsminister från sin partikollega Mats Persson.
Generellt får man nog säga att arbetsmarknadsdepartementet är viktigare (och ”finare”) än utbildningsdepartementet. Men vill ett av de mindre partierna i regeringen profilera sig är det naturligtvis rätt att göra den rockad som Liberalerna nu gjorde. Både Sverigedemokrater och Socialdemokrater har gjort vissa försök att ta över skolfrågorna som sina egna profilfrågor. Det är klart att Liberalerna inte vill se något sådant hända.
Utbildningen har blivit alltmer central i den svenska verkligheten. Numer kan bara den som har klarat av gymnasiet räkna med en anställning efter avlutad skola. Inte så mycket för de kunskaper som inhämtas i gymnasiet, utan mer för att studenten visat sig vara disciplinerad för att klara av ett modernt jobb.
Märkligt nog krävs det för inträde även på gymnasiet godkända betyg i svenska, engelska och matematik, även för den som ska läsa på någon av de yrkesförberedande linjerna, det som förr kallades yrkesskolan. Visst kan det behövas matematik för den som ska bli en bra elektriker, men knappat för dem som utbildar sig för en framtid inom förskolan.
Liberalerna tycks dock inte vara inställda på att avskaffa inträdeskraven för gymnasiet. Tvärtom ser man kunskaper i svenska, engelska och matematik som viktiga för ett jämlikt vuxenliv, med allmänna grundkunskaper, inte yrkesmässiga färdigheter (det som är viktigt för den som vill ha ett riktigt jobb).
Bild: Skolklass från 1965.