I två av världens kvarvarande kommuniststater, Kina och Kuba, hårdnar nu det politiska förtrycket markant. Dissidenter i Kina, och särskilt de som är med om att bygga upp Demokratiska Partiet, döms till långa fängelsestraff för “brott mot staten”.
Också på Kuba hårdnar det politiska förtrycket. Efter kommunismens fall i Östeuropa i början av 1990-talet stod Kuba utan sin viktigaste intäktskälla, stöd från Sovjetunionen. Den ekonomiska situationen, som var usel redan tidigare, blev ännu sämre och till slut insåg även Fidel Castro att han måste göra vissa eftergifter på det ekonomiska området. Eftergiften innebar dels en öppning för utländsk turism, dels en öppning för småföretagande inom vissa begränsade områden, främst reparationstjänster och restauranger (för att ingen ska dristas till att slå på stort och kunna försörja sig på de nya småföretagen begränsas antalet stolar på de privatägda restaurangerna till tio).
Med en något friare ekonomi och framförallt ett växande antal turister, har också det synliga politiska motståndet växt. Nu slår Castro till mot detta och passar samtidigt att slå till mot den “vanliga” brottsligheten.
Nyligen antogs nya lagar som enligt den officiella versionen innebär upp till tjugo års fängelsestraff för den som “samarbetar” med den amerikanska regeringen när det gäller USAs sanktionspolitik. Men om man ser till den nya lagens formulering öppnas möjlighet att slå till mot alla, eftersom det som straffas så hårt definieras som “kontrarevolutionär verksamhet och annektionism” (varmed torde förstås önskan att ansluta Kuba till USA). Och vad kan inte kallas kontrarevolutionär verksamhet på Kuba, där det i varje kvarter finns en spion- och kontrollorganisation, som kallas “Kommittén till revolutionens försvar”.
Det blir nu också olagligt att hjälpa utländska journalister, om de är kritiska mot Kuba. Förbud införs vidare mot att föra in “subversivt material” till landet, liksom utrustning som möjliggör spridning av subversivt material (till exempel radioapparater som kan ta in Radio Martí, som sänds från Florida).
I samma lagstiftningssvep infördes dödsstraff för narkotikasmuggling (tillämpades enligt äldre lagar för några år sedan när meningsmotståndare till Castro – inklusive en ledamot i regeringen – avrättades för “narkotikasmuggling”). Väpnade rån straffas nu med livstid, andra brott med upp till 30 års fängelse.
Castro säger själv att de nya lagarna är ett redskap i Kubas krig mot “yankee-imperialismens och dess tjänare på Kuba”.
I veckan som kommer ställs fyra oppositionella inför rätta på Kuba. Det är Vladmiro Roca, Martha Beatriz Roque, Félix Bonne och René Gomez Manzano. De fyra sitter fängslade sedan ett och ett halvt år anklagade för att ha publicerat ett upprop som kritiserade den kommunistiska enpartistaten.
Avslutningsvis kan noteras uppgifter från Angola att kubanska trupper åter skulle gripa in till MPLA-regeringens förmån.