En av de sunkigare företeelserna i svensk media är Researchgruppen, med tidigare namn AFA dokumentation. Flera ledande inom Researchgruppen har varit rejält kriminellt belastade och de har skaffat sina främsta informationer genom dataintrång. Contra behandlade Researchgruppen och närstående Piscatus och Seppuku i en artikel i nummer 2 2014.
Det märkliga är att både Expressen och Aftonbladet samarbetat med Researchgruppen och utnyttjat den information som gruppen kommit över genom dataintrång.
Den oberoende nyhetstidskriften Fokus gav journalisten Ola Sandstig uppdraget att granska Researchgruppen. Sandstig hittade, liksom Contra förra året, uppgifter om mordbränder i Linköping med koppling till ledande företrädare för gruppen. Den allvarligaste var nedbränningen av McDonalds i Ryd som kostade 14 miljoner kronor. En av Researchgruppens ledande företrädare åtalades för branden, men frikändes. Två av hans kompisar fälldes och den som läst domen kan ställa sig frågan hur lätt man kan frias av svensk domstol, men friad blev han. En annan mordbrand riktade sig mot ett socialdemokratiskt kommunalråds villa. Det kommenterades så här i TV4 Öst den 29 augusti 2000: Reportern frågar honom [mannen som frikändes för McDonalds-branden] om politiker i Linköping har anledning att oroa sig, och syftar på branden hos kommunalrådet: ”Vi ger oss inte på politiker personligt. Förutom (skratt) en incident kanske. Jag tycker väldigt synd om hans hustru som har en sån man som är socialdemokrat och går i spetsen för privatiseringar. Han som inte ens kan hålla sitt löfte i fem minuter så jag skiter fullständigt i ett litet grillparty hos honom.”
Citatet var hämtat ur Polisens förundersökningsprotokoll, men detta hade gallrats bort efter lagakraftvunnen dom. Det cirkulerade dock på nätet. Contra valde att inte publicera citatet, eftersom vi bara hade domen, inte förundersökningsprotokollet. Sandstig var i samma situation och vände sig då till en som troligen hade förundersökningsprotokollet, nämligen Widar Nord, utgivare av tidningen Fria Tider. Widar Nord gjorde då det mycket märkliga att han publicerade hela mejlkorrespondensen med Sandstig (som hade smörat till sina förfrågningar för att underlätta framgång i försöken att få tag på protokollet). Fokus ansåg efter detta att Sandstigs artikel inte kunde publiceras. Han hade vänt sig till fel person för att få fram ett dokument som polisen gallrat.
Det hela blev ganska uppmärksammat, eftersom kretsarna kring Researchgruppen, börjat driva en ganska intensiv twitter-kampanj för att stoppa Fokus publicering. Dessutom passade ledarna på att lämna alla sina formella positioner i Researchgruppen och Seppuku i någon form av “skadekontroll”. De hade framgång, Fokus stoppade publiceringen.
Nu blev artikeln till slut publicerad ändå. Men inte i Fokus utan i Dagens Samhälle. Artikeln är läsvärd, även om den kanske inte ger så mycket mer än artikeln i Contra nummer 2 2014. Det skulle då vara citatet ur förundersökningsprotokollet ovan. För när det stod klart att Widar Nord inte ville ge Sandstig det kom det tydligen snart från annat håll till honom.