Som en följd av det kinesiska virusets spridning har det dykt upp otaliga bidrag, där staten vill se sig som alla goda gåvors givare.
Det mest uppenbara exemplet rör dock inte pandemin direkt utan bara indirekt. Bidrag för att täcka höga elräkningar mellan december 2021 och februari 2022. Elräkningar som blivit höga på grund av den förda energipolitiken med nedlagda kärnkraftverk och anslutning till det nordeuropeiska elnätet och därmed den nordeuropeiska prisnivån på elektricitet. Sveriges traditionella konkurrensfördel med låga energipriser har eliminerats av politiska åtgärder. Nu försöker man kompensera konsekvenserna av detta för privatpersoner (inte för de företag som lagt upp sin verksamhet i Sverige med tanke på de låga energipriserna). Slå blå dunster i medborgarna att staten gör något åt elpriserna!
I norra Sverige satsas nu på energikrävande verksamheter som batterifabriker och kolfri ståltillverkning. Energiåtgången kommer att bli gigantisk och när överföringskapaciteten mellan södra och norra Sverige enligt planerna är utbyggd kommer de låga elpriserna i norr vara ett minne blott. De nya industriprojektens hopp står till det nya kärnkraftverk som finnarna bygger i Uleåborg.
Utöver bidragen till höga elkostnader förser staten kommuner och regioner med extra bidrag så att de kan hålla ner kommunalskatten, trots ökade sjukvårdskostnader på grund av pandemin. Det finns också bidrag till att slopa karensdagen och till företag som kan visa att de förlorat en stor del av sin omsättning på grund av pandemin.
Alla dessa statliga bidrag införs på kredit genom att staten lånar upp mer pengar och struntar i tidigare beslut om en balanserad budget sett över en konjunkturcykel.
Det blir våra barn och barnbarn som får betala för statens extravaganser. Vad gäller EUs generösa stöd till slösaktiga och ineffektiva länder i Sydeuropa (1.500 miljarder kronor) har svenska skattebetalare redan ålagts att vara med och betala till och med år 2058.
När det gäller de höga bensin- och dieselpriserna har det ännu inte kommit några bidrag (men det talas om särskilda bidrag till lantbruk och åkerier, som drabbats extra hårt). I den av Riksdagen antagna budgeten (M-KD-SD) finns sänkta bensin- och dieselskatter till hösten. Dock med ett ganska obetydligt belopp med tanke på de prishöjningar som redan förorsakats av det politiskt fastställda kravet på en höjd andel inbladning av dyrt biobränsle i de vanliga drivmedlen. Den lägre drivmedelsskatten kommer bara att kompensera en liten del av den prishöjning som förorsakats av den så kallade reduktionsplikten.
Det finns ingen fri lunch! Den måste alltid betalas. Det finns inga generösa bidrag som kommer från staten. De kommer från skattebetalarna. Det är dags att stoppa bidragsflödena! Och att ta itu med reduktionsplikten hellre än energiskatterna.