Det kanadensiska Fraser Institute gör en årlig rapport om den ekonomiska friheten i världen. Studien är en genomgång av 23 faktorer som är avgörande för en bedömning av ekonomin i 125 länder.
Fraser Institute påpekar att en hög grad av ekonomisk frihet har samband med framgångar på en rad områden. Om man delar in de 125 länderna i fem lika stora grupper kan man konstatera att rakt och enkelt samband mellan ekonomisk frihet och inkomst per capita, mellan ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt, mellan ekonomisk frihet och förväntad livslängd. Kort sagt: Ekonomisk frihet är bra för de faktorer som vi anser typiska för välstånd och hög levnadsstandard. Däremot finns det inget klart samband mellan ekonomisk frihet och inkomstskillnader.
Sverige har förbättrat mättalen under de gångna tjugo åren. I vissa avseenden högst avsevärt. Men Sverige är inte ensamt om att ha förbättrat mättalen. En våg av avregleringar har svept över världen. Detta gör att Sverige ligger kvar på ungefär samma plats i rankinglistan som tidigare. För 1997 (det sista år för vilket fullständiga jämförelser kan göras) ligger Sverige på 25 plats. På delad förstaplats ligger Hongkong och Singapore, där dock Hongkong tappat sin ensamma topplacering under det sista året. 1997 var det år då Kommunist-Kina tog makten över Hongkong, men man hade åtminstone under detta första år hållit sig till devisen ”Ett land – två system”. Kommunist-Kina ligger på 75 plats, före en lång rad afrikanska länder och även en del före detta sovjetrepubliker.
På tredje plats i rankinglistan kommer Nya Zeeland, där det är särskilt värt att notera att förvandlingen från en reglerad ekonomi till en av de friaste ekonomierna i världen gjordes med början under en Labour-regering.
Rapportens granskning av Sverige ger en splittrad bild. När det gäller faktorer som rätten att använda valfri valuta (2 av de 23 komponenterna) och det legala systemet (3 komponenter) har Sverige “bästa möjliga betyg”. Det här är en avsevärd förändring till det bättre under den studerade perioden från 1970 och framåt. Ända till slutet av 1980-talet var det i stort sett förbjudet för svenskar att ha utländska tillgångar. Idag är friheten nästan total på det området. Höga betyg får Sverige också när det gäller penningpolitik och stabilitet i betalningssystemet. Även när det gäller utrikeshandel och de finansiella marknadernas funktion får Sverige skapliga betyg. Riktigt uselt ser det däremot ut när det gäller den offentliga sektorns kontroll över ekonomin och även när det gäller vilken roll marknaderna spelar i ekonomin. Den offentliga sektorns konsumtion som en andel av den totala produktionen har ökat från 29 procent 1970 till 33,4 procent idag. Och därutöver omfördelas 31,9 procent av inkomsterna genom offentliga transfereringssystem. Det innebär att den offentliga sektorn på något sätt kontrollerar 65,3 procent av ekonomin.
Sveriges 25 plats innebär att vi bara har två EU-länder efter oss (Italien (31) och Grekland (42)). Men vi delar å andra sidan den föga ärorika tredje platsen från slutet med Österrike, Portugal och Frankrike. I åtminstone Österrike har väljarna nu fått nog och gett sitt stöd till det enda partiet som har opponerat sig mot överdriven statlig kontroll, FPÖ.
Före Sverige kommer åtta EU-länder, men också en rad länder från tredje världen: El Salvador (14), Panama (14), Chile (18), Thailand (18) och Costa Rica (22). Det förtjänar att noteras att de fem länderna alla har en snabb ekonomisk tillväxt, skarpt kontrasterande mot bottenskiktet, där Myanmar (Burma) parkerat sig på bottenplatsen (Nordkorea, Kuba, Vietnam och Kambodja ingår inte i sammanställningen).