En del ondgör sig över sjunkande oljepriser. Dels handlar det om klimatextremister som visserligen är emot låga oljepriser, men som glädjer sig åt orsaken till de sjunkande oljepriserna – sjunkande efterfrågan. Dels handlar det om de länder som tjänat på höga oljepriser, främst ett antal tyrannier i Mellanöstern, men också diktaturer som Venezuela och Ryssland. Det finns några få avancerade demokratier som levt gott på oljan, främst Norge.
När oljepriserna når en rimligare nivå blir de avancerade demokratierna mindre utsatta för utpressning från diktaturerna och det sker en mindre omfördelning från de välståndsskapande ekonomierna till snyltarstater i Mellanöstern som lever gott på oljan utan någon egentligen fungerande ekonomi i övrigt. Framförallt får de fattiga länderna utan oljetillgångar en chans att lite närma sig de länder som levt gott på oljetillgångar utan att egentligen behöva anstränga sig.
För USA är det en mycket speciell situation. Landet var 2019 världens största oljeproducent. Men det berodde i huvudsak på utvinningen av skifferolja. Ett stort antal ganska små amerikanska företag har gått i täten för de tekniska framsteg som gjort skifferoljeutvinningen möjlig. Men utvinningen av olja genom så kallad fracking är dyr och kan inte upprätthållas med nuvarande oljepriser. De små oljeutvinningsföretagen kommer att gå i konkurs och den amerikanska oljeutvinningen kommer att falla som en sten.
Stora förändringar kan vara smärtsamma. Men sjunkande oljepriser är en välsignelse för större delen av mänskligheten.