Den 17 mars börjar en serie på tre program om Olof Palme i SVT2 under rubriken “Dokument inifrån – Palme, mannen, mordet, mysteriet”. Så står det i programtablåerna och låter på trailers, som nu sänds i Sveriges Television.
Under arbetet med programserien har det varit fråga om en helt annan inriktning, åtminstone när man vänt sig till utomstående för att få material till programmet. Arbetet har genomgående kännetecknats av vilseledande påståenden och rena lögner från programmakarnas sida. Arbetet har, så vitt vi vet, pågått i omkring ett år.
Under våren 1998 blev flera av Contras nuvarande och tidigare medarbetare kontaktade av en ytterst älskvärd person som heter Leif Östman. Han sade sig arbeta med forskning om svensk utrikespolitik på 1980-talet och eftersom han var finländare var han ju inte så informerad utan behövde grundinformation. Så småningom ändrades det påstådda forskningsintresset till att han var frilans-arbetande journalist. Vid fråga om vilken typ av journalistik han arbetade med blev svaret radiojournalistik. När han ville ha material faxat till sig visade det sig dock att faxnumret gick till Sveriges Televisions samhällsredaktion.
Efter hand blev nästan alla Contra-aktivister som lämnat spår efter sig i Contra-tidningar och offentliga handlingar under 1980-talet kontaktade av Östman. Hela tiden under varierande förespeglingar om vad han arbetade med, mest var det dock fråga om “svensk utrikespolitik under 1980-talet”. De flesta som kontaktades tillfrågades också om andra Contra-personer. Då kunde det gå till som när C G Holm av Leif Östman tillfrågades om han visste var förre ansvarige utgivaren Benny Rung fanns och att han tyvärr bara hittat en Benjamin – inte någon Benny – Rung i folkbokföringen i Stockholm. Svaret blev att Bennys riktiga namn var just Benjamin (vilket för övrigt Patent- och Registreringsverket kunnat upplysa om, eftersom de har Bennys/Benjamins personbevis i sina arkiv sedan han var ansvarig utgivare för Contra) och att C G Holm inte visste var Benny gick att få tag på just nu, C G hade inte talat med Benny på nästan ett år och då var hans dåvarande arbete under avveckling. Dessutom hade Benny flyttat och skaffat sig hemligt telefonnummer. Det tog en timme för C G att hitta Benny, för att förvarna honom om att Östman skulle ringa. Då visade det sig att Östman redan dagen innan (!) haft ett timslångt samtal med Benny, sedan han hittat honom i handelsregistret, eftersom Benny/Benjamin tillsammans med en kompanjon startat en firma som säljer koscher-mat i Stockholm.
Samma typ av missvisande påståenden och smålögner har varit genomgående i alla kontakter inför programmet. Programledaren Lars Borgnäs kontaktade exempelvis C G Holm och hänvisade till deras tidigare kontakter. C G sade sig inte komma ihåg några sådana. Nej, vi har inte träffats, men kommunicerat på annat sätt, svarade Borgnäs. Efter en stunds samtal frågade han om C G inte skrivit brev till honom. “Det kan jag inte påminna mig” svarade C G, “men jag vill ju inte utesluta det”. Borgnäs kommenterade inte saken, utan förde samtalet vidare för att efter ytterligare en stund säga att han hade ett brev från C G 1986 (!) framför sig. Han citerade ur det och bad om en kommentar. C G svarade att han inte kunde tänka sig att någonsin ha formulerat sig på det sätt som citerats, om det inte saknades vissa viktiga bitar i citatets omgivning. Jodå, citatet var ryckt ur sitt sammanhang, fick Borgnäs då medge, och dessutom gav citatet genom ett viktigt utelämnande (av ett citationstecken, som i praktiken visade avståndstagande från en term som Borgnäs – inte C G – använt) ett helt missvisande intryck av vad som verkligen sagts.
Nå, Borgnäs och hans kompisar, har nu gjort ett tre program långt reportage som i trailern avses handla om Olof Palme. Palme som reportageämne var det aldrig fråga om när Contras ansvarige utgivare under en del av 1980-talet, Christer Arkefors, intervjuades. Sveriges Television kostade på Borgnäs och kameramannen Lars Granstrand en resa till Bologna i Italien, där Christer bor sedan lång tid tillbaka, för att genomföra intervjun. Tyvärr var Christer febersjuk just den dagen reportageteamet kom, så han var väl inte så lysande som intervjuobjekt som han brukar vara. Men från en timmes intervju borde det ju gå att vaska fram några guldkorn. Det finns dock ingen anledning att tro att det är dessa som kommer att visas i programmet. Programmet har ju bland annat en annan rubrik än den som reportageteamet uppgav till Christer. Palme berördes följdriktigt bara i förbifarten i intervjun. Det återstår att se hur i “förbifarten” det blir i ett program som nu påstås handla om Palme.
Contras expeditionsföreståndare under 1980-talet, Filip Lundberg, har flitigt och vänligt uppvaktats av Leif Östman. Filip har ytterst tjänstvilligt tillhandahållit information om Contra, NATO-kampanjen (en organisation som verkade för svenskt medlemskap i NATO) och sin egen verksamhet. Dock har han kommunicerat via fax och e-post för att kunna dokumentera vad han sagt. Han har helt enkelt saknat förtroende för reportageteamet och önskat att åtminstone inför sina vänner kunna visa vad han verkligen sagt.
Filip berättar: “I vårt första telefonsamtal den 28 april 1998, samtalade vi bland annat om sjuttiotalsorganisationen Demokratisk Allians, som verkade mot rasism, nazism och kommunazism. Eftersom jag bodde i Norge vid denna tid hänvisade jag Östman till Contra för mer information. Jag berättade att Contra tillhandahöll gammalt propagandamaterial som avbildade ungdomar med utsvängda jeans som demonstrerade mot apartheid m m. Mer specifikt hänvisade jag Östman till C G Holm och Géza Mólnár. Östman svarade att han skulle kontakta dem “sedan”. Straxt efter detta samtal ringde jag till Géza Mólnár och fick reda på att Östman redan innan han tog kontakt med mig hade samtalat med både Géza och C G Samma dag skrev jag ett brev till Östman och frågade honom rakt på sak varför ‘sa Du att Du kunde tänka Dig att kontakta Contra ‘sedan’. när Du redan gjort det?’ Dagen därpå svarade Östman i ett brev till mig att han inte menat att uttrycka sig vilseledande och han bad om ursäkt för att han hade uttryckt sig oklart.”
Enligt Lars Borgnäs har man utöver personer från Contra intervjuat “kretsarna kring EAP”, personer som arbetade inom UD med Palmes utrikespolitik och folk från marinen. Dessutom vet vi att Borgnäs gjort en intervju med Thorwald Arvidsson som var ordförande i NATO-kampanjen. Thorwald har ett förflutet som förtroendevald inom centerpartiet (taxeringsnämndsordförande) och socialdemokraterna (lokalföreningsordförande), samt har dessutom varit (vanlig) medlem i moderaterna. Han kan alltså presenteras på ett ganska fantasifullt sätt av den som vill. När ni ser programmet bör ni alltså komma ihåg att han varit medlem i alla de tre nämnda partierna, att han varit ordförande i en socialdemokratisk stadsdelsförening och haft kommunala förtroendeuppdrag för centerpartiet.
Lars Borgnäs har tillsammans med Thomas Bresky gjort flera program om Olof Palme. Där har förekommit de vidlyftigaste konspirationsteorier. En SÄPO-man som deltagit i Palme-utredningen och varit i kontakt med Borgnäs/Bresky i samband med de tidigare reportagen beskriver Bresky som Sveriges sämsta undersökande journalist. Det har alltså funnit goda skäl för Contra att ligga lågt med kontakterna med redaktionen för “Dokument inifrån”.
I det senaste numret av Journalistförbundets tidning “Journalisten” ägnas Borgnäs/Breskys/Östmans TV-program stor uppmärksamhet, på mer än fem sidor. Där framgår att den Leif Östman, som inledningsvis presenterade sig för Contra-aktivisterna som “forskare” och sedan som frilansjournalist, i själva verket delar rum med Lars Borgnäs på Sveriges Television. På fotot från rummet syns Borgnäs och i förgrunden en bok som i själva verket var en bokversion av en artikelserie i tidningen Arbetet. Tidningens avsnitt om Contra (som återges också i boken) fälldes av Pressens Opinionsnämnd för brott mot “god publicistisk sed”. Bredvid boken ligger ett vykort som tagits fram av Contra. Vykortet består av Palme-karikatyr som på ett symboliskt sätt åskådliggör Contras kritiska inställning till Olof Palmes utrikespolitik.