För en vecka sedan blev Sverige som 32a nation medlem i NATO. NATO brukar på goda grunder kallas världens största fredsrörelse.
Den välkända artikel 5 i NATO-fördraget, att ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på alla, har bara använts en enda gång under NATOs sjuttiofemåriga tillvaro, då islamister angrep USA den 11 september 2001. Men man kan förvänta sig att även Vladimir Putin tänker efter en extra gång innan han angriper en NATO-medlem, även om det finns en del som utgör uppenbara hot, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Finland.
Sverige har på goda grunder stärkt sin försvarsbudget under senare år och kommer i år att uppfylla NATOs två-procentsmål (minst två procent av BNP avsätts för försvaret). Det lutar åt att 19 av de 32 medlemsländerna kommer att uppfylla målet i år. Men några av de största medlemsländerna, Tyskland, Frankrike och Italien gör det inte.
Här har Donald Trump rätt i sin kritik att flera länder i Europa är motstridiga betalare. Det är ju i medlemsländernas egna intresse som två-procentsmålet satts upp.
Sverige har som NATOs senaste medlem också en av de starkaste förankringarna i politiken. De tre största partierna ställer sig alla bakom NATO-medlemskapet. Inte minst viktigt är Socialdemokraternas helhjärtade stöd, även om ändringen av den politiska linjen gjordes sent och inför galgen. Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvisthar uppgett att han ändrade uppfattning den 11 april 2022 klockan 08:15. Hans partiledare Magdalena Andersson följde efter inom kort och det var faktiskt hon som den 18 maj 2022 skrev under Sveriges medlemskapsansökan,
Bild: Svenska flaggan hissas för första gången utanför NATO-högkvarteret i Bryssel den 11 mars 2024.