Under senare tid har hackare, ofta med koppling till Ryssland, dykt upp och stört grundläggande fuktioner i samhället, även i Sverige. År 2021 tog den ryska hackergruppen Revil kontroll över IT-företaget Kaseyas system, som via omvägar visade sig kontrollera även Coops betalsystem. Coops 700 matbutiker i Sverige höll stängt i nästan en vecka. Hur mycket Revil lyckades få ut av Coop har aldrig avslöjats, men Revil krävde 70 miljoner dollar av Kaseya. Amerikanska myndigheter lyckades med tiden få tillbaka 6 miljoner dollar. Hur mycket Revil fick in är däremot oklart. År 2022 plockade de in sammanlagt 200 miljoner dollar.
Hösten 2023 krävde en annan hackergrupp med koppling till Ryssland, Blackcat, lösensummor från ett antal svenska företag och organisationer. Man hade bland annat tagit sig in i Svenska kyrkans datasystem. Svenska kyrkan vägrade att betala och tvingades att återgå till att annonsera gudstjänster, musikstunder och studiecirklar på anslagstavlor istället för på nätet.
Med kontanterna på väg ut från allmänheten har fältet öppnats för bedragare att utnyttja en ny sårbarhet. Många anser att de många hackerattackerna med koppling till Ryssland är tester inför att verkligt storangrepp kopplat till militära åtgärder.
Det finns anledning för svenska staten att vidta åtgärder som stoppar de ryska skurkarnas framfart. Det som drabbade Svenska kyrkan visar att även till synes ideella organisationer kan drabbas ekonomiskt av det som händer. Idag tas en stor del av kollektpengarna in via Swish och det gick inte att använda under de veckor som kyrkans system låg nere.
Bild: Ett av de senaste offren för ryska hackare är Svenska kyrkan. Här Uppsala domkyrka. Foto: C G Holm.