Brexit

Äntligen. I natt träder Brexit ikraft på allvar. Storbritannien återfår en del av den självständighet som alltmer försvunnit under senare år. Men i Sverige ska vi stå ut med sådana dumheter som att vattenkraft ska betraktas som ”en inte hållbar energikälla” (och därmed få svårt att låna pengar). Är det inte dags att ifrågasätta att Sverige ska vara underkastat beslut i Bryssel?

EU har i förhandlingarna med Storbritannien representerats av Michel Barnier, som framstått mer som en förespråkare för franska än europeiska intressen. Han var mannen som genom små ändringar i EUs konstitution fick igenom den konstitution som röstats ner av folkomröstningar i både Frankrike och Nederländerna (det hölls inga nya folkomröstningar, konstitutionen med de små ändringarna antogs på annat sätt).

Det har varit tre frågor som gjort att förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Storbritannien dragit ut på tiden.

1. Tvistlösning. EU har drivit linjen att tvister om tolkning av avtalet skulle lösas av European Court of Justice (EU-domstolen). En märklig linje. Tvistlösning brukar hanteras av opartiska instanser. Men här skulle den ena parten få rätten att avgöra hur avtalet skulle tolkas. EU har nu helt backat i den här frågan och tvister kommer att lösas utan inblandning av EU-kontrollerade organ.
2. De europeiska fiskevattnen är gemensamma för EUs länder, men i de flesta områden gäller kvoter som fördelas mellan intresserade länder. Britterna har av naturliga skäl stora fiskevatten, men det förekommer också att brittiska fiskebåtar är ute på andra länders fiskevatten. Det största fisket i den brittiska zonen drivs av franska fiskare, men även nederländska och danska fiskare gör stora fångster. EUs linje i förhandlingarna har varit att fransmännen ska få fortsätta som förut på de brittiska vattnen. Britterna har å sin sida hävdat sin rätt till egna fiskevatten. I det avtal som nu träffats ska EUs kvoter i de brittiska fiskevattnen dras ner med tjugofem procent under de kommande fem och ett halvt åren. Sedan ska nya årliga förhandlingar genomföras. Britterna får rätt att helt utesluta fiskebåtar från EU efter 2026, men då ska EU ha rätt att införa tullar på fisk importerad från Storbritannien. Brittiska fiskebåtars rätt i EUs vatten minskas på motsvarande sätt. Idag har brittiska fiskebåtar mindre än hälften av fiskekvoterna i brittiska vatten, EU svarar för en tredjedel och resten tas upp av fiskare från Norge och Färöarna.
3. Säkerhets- och arbetarskyddsfrågor. EU har drivit linjen att britterna i utbyte mot tullfrihet måste följa EUs regler för säkerhet och arbetarskydd för att inte skaffa sig orättmätiga konkurrensfördelar. Linjen har alltså varit att Storbritannien i stor utsträckning i princip skulle fortsätta att vara underkastat EU-regler. Den linjen har i överenskommelsen ersatts med att EU kan klaga om de anser att sådana orättmätiga konkurrensfördelar har uppstått för en konkret vara. I sådana fall kan tullfriheten upphöra. Tvister ska prövas genom opartisk tvistlösning.

Det finns ingen överenskommelse om tjänster, vilket gör att det kan bli problem på framförallt finansmarknaderna, där London länge varit Europas finansiella centrum.

Även om tullfriheten behålls införs tulldeklarationer, bland annat för att kunna ta ut moms vid import. Det innebär att paketleveranser från Storbritannien kommer att belastas med en hanteringsavgift på 75 kronor per försändelse om de hanteras av Postnord i Sverige (en stor leverantör som Amazon har förberett sig genom att många av deras varor även om de beställs från Storbritannien skickas från ett EU-land som Luxemburg, Tyskland eller Polen och företaget har nu senast för någon månad sedan öppnat en anläggning i Eskilstuna för den svenska marknaden).

Det blir bara tillåtet att vistas tre månader i Storbritannien utan visum för EU-medborgare (och vice versa).

Den tidigare överenskommelsen om reciprocitet i sjukförsäkringen upphör att gälla. Därför måste svenskar på besök i Storbritannien lita till sin egen hemförsäkring istället för till National Health Service. Innan Storbritannien (1973) och Sverige (1995) gick med i EU fanns en direkt överenskommelse mellan Storbritannien och Sverige om reciprocitet, men den ersattes av överenskommelsen med EU, som nu alltså upphör att gälla.

Studentutbytesprogrammet Erasmus upphör att gälla mellan EU och Storbritannien. Av språkskäl har Storbritannien tvingats bjuda många europeiska studenter på gratis utbildning, medan intresset för brittiska studenter att studera i andra EU-länder varit mindre.

Foto: Tower Bridge I London. C G Holm.