Beställ ett pappersexemplar här!
Den politiska korrekthetens våta filt
av Tommy Hansson
Trots att Kalla kriget är slut lever kommunismen och vänsterextremismen kvar. Några länder med fortsatt kommunistiskt maktinnehav är Kina, Nordkorea och Kuba. I vårt eget samhälle vidmakthålls en politisk korrekthet, initierad av vänsterkrafter, som bland annat omfattar miljöpolitik och sympatier för homosexuella. Denna politiska korrekthet omhuldas inte minst av den formellt borgerliga alliansregeringen.
Neokonservatismen efter Irak
av Fredrik Runebert
Många debattörer har dödförklarat neokonservatismen efter de problem som uppstått i Irak. I Contra nr. 6 2005 skrev jag en artikel om amerikansk utrikespolitik och vad som skiljer neokonservatismen från andra ideologiska inriktningar, som realismen. Då, två år efter Irakinvasionen påbörjades, hade de neokonservativa fortfarande ett gott självförtroende. I det här numret behandlar jag en artikel i Commentary av Joshua Muravchik med rubriken ”The past, present, and future of neoconservatism”, där neokonservatismens framtid analyseras.
Jihad – det heliga kriget
av C G Holm
Jihad brukar översättas med ”heligt krig”. Det är muslimernas modell för att skaffa sig världsherravälde. Men idag finns det också muslimer som ser jihad som något andligt – men dessvärre är det nog terroristerna som har en mer historiskt riktig syn på vad jihad är.
Svensk vittne till Lenins kupp
av Torsten Hammargren
Den 6 november 1917 skulle Lorenz Hammargren, anställd vid svenska legationen i Petrograd, gå till svenska kyrkan nära Nevski Prospekt för att fira Gustaf Adolfs-minnet. Men han avråddes bestämt. Bolsjevikerna hade börjat dra samman trupper från östra delarna av Petrograd i syfte att omringa och isolera Vinterpalatset.
Janis och Gunta Rozkalns är samhällets samvetsröst – en gång i sovjetiska fångläger, idag i ett demokratiskt Lettland
intervju översatt av Janis Vikmanis
Janis Rozkalns är en mycket känd och högt aktad person i Lettland. Anledning var att KGB inte lyckades kröka honom. Han är till övertygelsen kristen och det var så hans historia började. Detta beskriver han här i något som kan liknas med, en början till memoarsamling.
Janis Rozkalns låter oss titta in i en samhällsstruktur och vi får lära oss hur en förtryckarapparat fungerar. Hur en diktatur uppför sig mot sina medborgare. Under kommunisttiden i Lettland deltog han i en aktionsgrupp för mänskliga rättigheter och demokrati. Helsinki 86. Hela denna historia kring Janis Rozkalns är belysande ifall man vill se hur ens eget samhälle skall kunna undvika att bli en diktatur eller skaffa sig tendenser ditåt. Man märker det när Janis Rozkalns får den högst aktuella frågan, om nu det Lettland som finns idag är vad han trodde och ville, skulle komma. Om Lettland blev vad han och andra demokratins förkämpar önskade Lettland skulle bli och vad idag skulle behöva göras åt dagens lettiska inrikespolitik.
Med biobränsle för världssvält
av C G Holm
Förr brukade man säga att det inte fanns en bonde som inte klagade. Under det senaste åren har detta uråldriga missnöje vänts till sjudande optimism och glädje – över spannmålspriserna. Mark som legat i träda tas i bruk igen, försäljarna av jordbruksmaskiner har lysande tider. Priserna går upp, upp, upp. Det finns flera förklaringar till de stigande jordbrukspriserna, ett är den ökade användningen av biobränsle (Brasilien, USA, Australien och Sverige är fyra länder som har eller håller på att ställa om sina system). Följden blir att världssvälten, som var på väg att försvinna, kommer att dröja sig kvar.