Contra nummer 4 2009 som pdf

Beställ ett pappersexemplar här!

Så gick det till när vi förlorade Finland
av Tommy Hansson

I år högtidlighålls 200-årsminnet av Sveriges förlust av Finland. I omkring 600 år hade Finland, alltsedan de medeltida så kallade korstågen i östlig riktning, varit en integrerad del av Sverige och kallats östra rikshalvan. Efter Finska kriget 1808–09, som började med att Ryssland angrep Finland utan krigsförklaring, tvingades vi genom den dyraste freden vårt lands historia känner överlämna Finland till ryssarna. Krigets mest kända händelse var den katastrofala svenska förlusten av fästningen Sveaborg vid inloppet till Helsingfors i maj 1808. Mer än ett sekel därefter blev Finland självständigt.

Litauen minns kommunismen
– och dess offer
av C G Holm

De länder som befriades från de kommunistiska oket vid skiftet mellan 1980- och 1990-talen har så här tjugo år senare inrättat museer och minnesmärken över de plågsamma åren. I Contra har vi tidgare berättat om Terrorns Hus i Budapest (nummer 2 2007), och Kommunistmuseet i Prag (nummer 2 2002). I det här numret har turen kommit till KGB-museet i Vilnius och den i Litauen alldeles speciella anläggningen ”Stalin World” i Druskininkai vid Litauens gräns mot Vitryssland och Polen.

”Tebjudningar” – amerikansk skatteprotest
av Fredrik Runebert

Under april månad protesterade amerikanska gräsrötter mot höga skatter, utgiftskalas, slöseri och bail-outs. Aktiviteterna, som organiserades av bloggare och andra aktivister på nätet, anordnades på fler än 300 ställen fördelade på 50 delstater. Det är inga etablerade partier eller organisationer som har satt igång protesterna, även om många på vänstersidan påstår att det är en högerkonspiration. Krönikören Glenn Harlan Reynolds på The Wall Street Journal menar att det med dagens teknologi inte behövs någon stor organisation för att skapa stora demonstrationer.

Visst hade Saddam massförstörelsevapen
av Tommy Hansson

General Georges Sada var en av Saddam Husseins högst rankade generaler och en av hans mest aktade militära rådgivare. Han var dessutom osedvanligt frispråkig samt presbyterianskt kristen. I sin bok Saddams hemligheter (Saddam’s Secrets) ger general Sada en osminkad bild av exempelvis de massförstörelsevapen Saddam faktiskt förfogade över, Saddams planer på att angripa Israel samt planerna på att ta makten över arabvärlden.

Konvertiter från islam hotas med döden
av C G Holm

Muhammed mötte vid början av sin bana som profet tre trosriktningar. Kristna, judar och månggudadyrkare. Han tog genast avstånd från de senare, men visade en viss respekt för både kristna och judar, som han kallade ”bokens folk”. I motsats till månggudadyrkarna hade de heliga skrifter som uttolkade tron. Och Muhammed själv tog till sig både judarnas och de kristnas religion och trodde sig bygga vidare på den. Därför accepterade han både Adam, Abraham, Moses och Jesus som profeter. Men den störste och siste profeten var Muhammed själv.

Patientrörligheten – hur fungerar den
av Fredrik Runebert

Den mest särskiljande frågan i Europarlamentsvalet 2009 var patientrörlighetsdirektivet, som går ut på att patienter fritt skall kunna välja sjukvård inom EU.