Contra nummer 1 2014 som pdf

Beställ ett pappersexemplar här!

Mindre klasser populärt slag i luften!
av C G Holm

Den svenska skolan presterar uselt. Och resultaten blir sämre. Många har hemsnickrade lösningar på problemen. Svenska folket tror på mindre klasser. Stefan Löfven hakar på. Forskningen visar däremot att små klasser inte gör resultaten bättre. Bästa OECD-land (Sydkorea) har större klasser än de flesta. Men koreanerna har också fler utbildningstimmar och en lärarkår som rekryteras bland landets elit och får betalt därefter. I Sverige slåss facket för att lärarna ska få fortsätta att sköta (eller missköta) sina jobb – men med generellt högre löner, också för de lärare som inte klarar sitt uppdrag.

 

Vilka opinionsinstitut ska vi tro på?
av C G Holm

Det börjar dra ihop sig till val. Fyra stycken dessutom. Europavalet den 25 maj och riksdags-, landstings- och kommunalvalen den 14 september. Inför valen kommer vi att få se en rad opinionsundersökningar. Och vad vi sett i dem under senare år är att skillnaderna mellan de olika undersökningarna ökar. Det har flera förklaringar. Opinionsundersökningarna använder olika metoder och de använder också olika korrigeringsfaktorer för att justera för bortfallet i urvalet. Det har blivit svårare att göra opinionsundersökningar. Contra analyserar vilka institut Du ska tro på – eller misstro.

Personvalet fungerar som en säkerhetsventil mot maktkoncentration
av Géza Molnár

Väljarna har kommit allt längre från de valda. En säkerhetsventil har varit personvalen. Personvalet förde Annie Lööf fram till partiledarposten i Centerpartiet. Och personvalet förde Alf Svensson till Europaparlamentet. Men annars har det mesta blivit som vanligt – särskilt kristdemokraterna har ansträngt sig för att stoppa personer som hade kunnat vinna i personvalet. Lennart Sacredéus som kom fyra i provvalet inom Kristdemokraterna inför Europavalet 2009 sattes inte ens upp på den 55 namn långa kristdemokratiska valsedeln. Och därmed hjälpte det inte hur de kristdemokratiska väljarna röstade.

Sverige – blivande muslimstat?
av David Stavenheim

Rubriken kan verka drastisk, men det finns både kristna kyrkoledare och svenska muslimer som tänkt och formulerat tanken. Och i vissa nischer av samhället ser vi idag förändringar i det som varit ett samlat svenskt kulturuttryck under de senaste tusen åren.

Staten skapade individen
av Fredrik Runebert

Individerna gick samman för att skapa staten som en garant för individens rättigheter. Så lyder den liberala skapelseberättelsen om staten. I årets första nummer av Axess ifrågasätter statsvetaren Peter Santesson den liberala historiebeskrivningen. Orsakskedjan är omvänd, det är staten som skapade individen. Men vilken frihet och individualism är det som staten har levererat? Och hur såg det ut innan staten började dominera världsscenen?

Psykoanalysen och bluffen med bortträngda minnen
av Patrik Nyberg

Äras de som äras bör. Under förra året rönte journalisten Dan Josefssons bok och film om psykoanalytikern Margit Norell mycket uppmärksamhet. Efter Josefssons avslöjanden om hur tron på bortträngda minnen kommit att nyttjas i rättsprocesser skyndade sig alla att fördöma förespråkarna för denna ovetenskapliga teori. Men även om Josefsson gjort ett fantastiskt arbete som påvisat vilka charlataner som tillåtits härja i mord- och sexualbrottsutredningar så har de personer glömts bort, som på 1980- och 90-talen varnade för psykoanalysens skadliga inverkan i en rad fall. Dessa personer bespottades i många fall och avfärdades som reaktionära. Historien har dock kommit att visa att det var de som stod för humanism och sanningssökande.

 

Stepan Bandera – Ukrainas hjälte
av Géza Molnár

Ukraina – Europas kornbod – ligger öppet för angripare från olika håll. Genom åren har Ukraina lagts under grannländer som Polen–Litauen och Ryssland. För att under vissa perioder ha varit självständigt. Under Karl XII samarbetade ukrainska frihetskämpar med svenskar och turkar mot ryssarna. Men mot slutet av 1700-talet hade Moskva konsoliderat sin maktställning i Ukraina. Först i samband med ryska revolutionen återvann Ukraina sin självständighet under perioden 1918–1921, för att sedan delas mellan Ryssland och Polen. Också under Andra världskriget fanns under en kort tid ett självständigt Ukraina. Men tyskar och ryssar såg till att självständigheten blev kortlivad. Den främste frihetskämpen under Andra världskriget, Stepan Bandera, beskylls nu i den ryska propagandan för att vara fascist. I själva verket tillbringade Bandera större delen av Andra världskriget i koncentrationslägret Sachsenhausen. Eftersom han kämpade lika principfast mot de tyska nationalsocialisterna som mot de ryska kommunisterna.