Varför vill USA ha rätten att inte ställas inför rätta i domstolen ICC?Har USA skrivit under Genève, Haag och alla de stora avtalen om t ex folkrätt?
Irfan Bulut, Nässjö (9 januari 2007)
Bulut_irfan[snabel-a]hotmail.com
Det finns främst två typer av internationella domstolar. Den ena är den internationella domstolen ICJ som instiftades 1945 och som är det främsta juridiska organet i FN. Syftet med den internationella domstolen är att lösa internationella konflikter med fredliga metoder. Sätet för ICJ är fredspalatset i Haag, Nederländerna. Domstolen kan döma mellan två länder som är i konflikt med varandra, förutsatt att båda länder har godkänt ICJ:s domsrätt, dvs. jurisdiktion. Domarna är bindande för de länder som berörs och idag har 67 länder erkänt Internationella domstolens jurisdiktion. Under 2006 firade ICJ 60 årsjubileum.
Internationella domstolen består av 15 domare från olika delar av världen. Det är generalförsamlingen och säkerhetsrådet som utser domarna under en 9-årsperiod. De utses för sina juridiska meriter och inte som representanter för sina länder.
Under kalla krigets dagar anmälde Nicaraguas regering USA för förbrytelser under inbördeskriget då landet stödde rebellerna contras, minerade inloppet till nicaraguanska hamnar samt kränkte nicaraguanskt luftutrymme. USA erkände inte Internationella domstolens domsrätt i denna fråga men ICJ bedömde att de trots detta hade domsrätt. Domstolen beslutade att USA gjort fel och att landet skulle betala skadestånd till Nicaragua. Men USA vägrade eftersom landets agerande följde det kalla krigets logik om att minimera kommunismens utbredning. Kampen stod mellan två ideologisystem, marknadsekonomi och demokrati på ena sidan samt planekonomi och diktatur på andra sidan.
Ett exempel på hur domar från ICJ slår fel är att Israels rätt till självförsvar inte erkänns då domstolen går på de fientligt inställda grannländernas linje när de slår fast att Israel strider mot folkrätten när de uppförde ett skyddsstängsel och på vissa sträckningar också en skyddsmur. Om det är någon part som strider mot internationell rätt bör det väl vara de palestinier som begår självmordsattentat. Erfarenheterna av skyddsstängslet och skyddsmuren visar att den varit framgångsrik då självmordsattentaten har minskat med 75 % de första sex månaderna 2004. Men tydligen är folkrätten viktigare än mänskliga rättigheter.
En internationell domstol må fungera när de inblandade parterna är demokratiska rättsstater men när domstolen försöker vara neutral i frågan om demokrati och diktatur leder domsluten oundvikligen fel.
Den andra typen av internationella domstolar syftar till att ställa enskilda individer inför rätta för brott mot den internationella rätten såsom brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Domstolen tar upp fall som inte avgörs av nationella domstolar och som annars inte kommer att ställas till svars för sina illgärningar. Dessa domstolar upprättades under 1990-talet och de kan både vara tillfälliga och permanenta. De tillfälliga domstolarna är exempelvis Jugoslavientribunalen och Rwandatribunalen. Den permanenta internationella brottsdomstolen ICC som inte är en del av FN-systemet påbörjade sitt arbete den 1 juli 2002 och har sitt säte i Haag. Beslutet och stiftandet av ICC togs på en konferens i Rom 1998 och skulle verkställas när 60 stater hade godkänt domstolens stadga; Romstadgan. Detta skedde den 11 april 2002. Idag har 100 länder ratificerat Romstadgan. Endast brott begångna efter 1 juli, 2002 tas upp av domstolen. Domstolen består av 18 domare som väljs på 9 år av domstolens generalförsamling. USA och Israel har inte ratificerat denna domstol antagligen på grund av tidigare erfarenheter av internationella domstolar. USA är främst rädd för att amerikanska medborgare ska ställas inför rätta av politiska skäl.
USA har skrivit under Genèvekonventionen och lovat att inom rimliga gränser följa vad som står i den. Problemet med kriget mot terrorismen är att det inte finns någon motpart som har skrivit under Genèvekonventionen. I ett traditionellt krig är motparten i regel ett land som skrivit under just Genèvekonventionen. Dessutom kan det i kampen mot terrorismen finnas många svåra avvägningsfrågor. Det är också intressant att notera att Högsta domstolen i USA har slagit fast att upprättande av särskilda militärdomstolar för att pröva Guantanamo-fångarnas eventuella brott strider mot den amerikanska konstitutionen och Genèvekonventionen. Så det finns mekanismer i det amerikanska systemet som håller emot maktkoncentrationer och maktmissbruk.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert