Vilka ideologier är partierna i riksdagen grundade på och hur kan man se detta?
Mikael, Gällivare (14 februari 2000)
g.elimae[snabel-a]gallivare.mail.telia.com
Det finns avgörande skillnader mellan svenskt och amerikanskt domstolsväsende. Liksom de politiska systemen. Det är viktigt att komma ihåg att juridik är mycket central i det amerikanska samhället. Hälften av världens advokater finns i ett land med 6 procent av världens befolkning… Nästan alla politiker på toppnivå har en bakgrund som jurister. Advokater har länge varit lika dominerande i den amerikanska kongressen som lärare i den svenska riksdagen.
Domstolarna är också, i enlighet med Montesquieus maktdelningslära, som influerade den amerikanska författningen, betydligt mer självständiga än de svenska domstolarna. De svenska domstolarna ska visserligen också vara självständiga. Den gode Montesquieu påverkade även 1809 års svenska grundlag. Men i praktiken har det varit annorlunda.
I USA har man en tradition där domarna på det lokala planet utses i direkta val. Detta gäller även en del andra viktiga befattningar i rättsväsendet. Självklart är dock att bara personer som uppfyller strängt ställda krav kan kandidera, men det går inte att komma ifrån att en viss politisering av domarens rolöl kan ske genom detta förfarande. Vi hade i Sverige i forna tider en liknande princip när folket valde en lagman, som var både domare och politisk ledare. Senare har vi borgmästarinstititutionen som kombinerade politiska och rättsliga funktioner långt in på andra halvan av 1900-talet. Dock är domarämbetet i Sverige normalt – på lägre nivå – ett opolitiskt ämbete. När det gäller domare i de centrala prejudikatsskapande instanserna Högsta Domstolen och Regeringsrätten sker utnämningarna numer normalt på så sätt att höga ämbetsmän i centrala positioner i departementen, vanligen personer med lojalitet mot den socialdemorkatiska regeringen, utses till befattningarna. Det är alltså ett system där det politiska inslaget är faktiskt stort, men i teorin inte existerande.
Ett inslag i det svenska systemet är att nämndemän i tingsrätter och andra domstolar helt tillsätts på politiska grunder. Det finns inga nämndemän i Sverige som inte fått sitt uppdrag genom att tjäna ett politiskt parti. Det gör att den största delen av svenska folket, den som valt att inte engagera sig i något politiskt parti, är helt orepresenterade i de dömande institutionerna. Saken har kritiserats av Europadomstolen i målet Holm mot Sverige, där en Contra-medarbetare angripit sättet att utse tryckfrihetsjury i svenska domstolar. Domstolen fann att Sverige kränkte artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna genom den politiska metoden att utse domstolen. I USA är det inte tal om att juryn, den amerikanska motsvarigheten till nämnden, ska utses bland politiskt aktiva. Tvärtom är det enligt amerikansk praxis viktigt att juryn representerar “mannen på gatan”.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det svenska domstolsväsendet är betydligt mer politiserat än det amerikanska, trots att direktvalen till vissa domarbefattningar i USA kan ge sken av att motsatsen skulle vara fallet.