Hur påverkar ökenspridningen mänskligheten och vad kan man göra för att hindra den?
Christine, Kalmar (19 maj 1999)
christine_6[snabel-a]hotmail.com

Man kan på goda grunder fråga sig om det verkligen finns någon ökenspridning. Visserligen har Saharas sydkant spridit sig söderut under de senaste decennierna. Men denna flyttning söderut verkar helt ligga inom ramen för de normala variationer som man upplevt under de senaste seklerna. Ibland har ökengränsen gått längre söderut, ibland längre norrut. Och faktiskt har ökenkantens flytt söderut inte fortsatt de allra senaste åren.

I och för sig har det diskuterats hurvuvida människorna påverkat ökenspridningen (alltså inte hur ökenspridningen påverkat människorna), till exempel genom alltför intensiv boskapsskötsel i gränsområdet till öknen. Men det finns ännu så länge inga bevis för att så verkligen är fallet. Om det vore så att boskapens betande i gränsområdena verkligen skulle påverka ökengränsen vorde en enkel motåtgärd naturligtvis att begränsa boskapsskötseln just där. Men ingen vet säkert om det finns något orsakssamband.

Det bedrivs i flera ökennära områden försök att sprida odlingsgränsen utåt, både i Libyen och Egypten finns storstilade projekt för att flytta ökengränsen bakåt. Om dessa lyckas får vi veta om något decennium eller så. Det är dock föga troligt att dessa mänskliga projekt skulle kunna påverka öknens utbredning mer än vad de naturliga faktorerna gör. Fram till för cirka 5000 år sedan var Sahara bebott och det är knappast troligt att den tidens människor på något sätt skulle ha påverkat naturen i en sådan utsträckning att det skulle ha varit orsaken till att området blev obeboeligt och obrukbart.

Vad gäller områdena kring Aralsjön och Kaspiska Havet i det forna Sovjetunionen är det dock helt klart att det planekonomiska systemet påverkat ökenspridningen. Konstbevattningsprojekten har minskat tillflödena genom floderna Amu-Darja och Syr-Darja, vilket har lett till att Aralsjön minskat med 40 procent i yta och en stor del av det som en gång var sjö är idag saltöken.