Hej jag håller på med ett arbete om nyliberalism i samhälle och jag skulle vilja ha en enkel förklaring på vad dom står för och vad dom vill uppnå. jag vill alltså veta vad dom vill förändra i vårt samhälle.
Erica, Gävle (9 januari 2003)
cassis_84[snabel-a]hotmail.com
“Nyliberalismen” är enkelt beskrivet en återgång till den gamla liberalismens kärna, att staten ska hålla fingrarna borta från syltburken.
Under 1700-talet styrdes världen av starka regeringar och kungar, som ville ha kontroll över det mesta i medborgarnas liv. Från deras tro till deras arbete och utbildning.
Framförallt på det ekonomiska området ställde liberaler som Adam Smith i slutet av 1700-talet krav på reformer. Avveckla tullar och regleringar, släpp företagsamheten fri! Det blev startskottet till en makalös ekonomisk utveckling som utplånade fattigdom och svält från det som idag är den industrialiserade världen (och som ställer upp och gör detsamma för de fattiga länder som idag väljer samma väg).
Den politiska liberalismen var emellertid inte enbart en fråga om ekonomisk frihet utan också genomförande av demokratiska reformer. På det politiska området blev liberalismens seger total, men den kom hundra år efter den ekonomiska liberalismens seger.
I Sverige avskaffades skråväsendet 1846 – den ekonomiska liberalismens största seger (och full näringsfrihet, seger nummer 2, kom 1864). I Sverige infördes allmän och lika rösträtt 1921 – den politiska liberalismens seger.
När senare socialdemokrater kom till makten slog de nogsamt vakt om de politiska vinningar som liberalismen gjort. Men de monterade ner den ekonomiska liberalismen, som var grunden till vårt välstånd. Den utvecklingen skedde i hela världen, inklusive USA där demokraterna i mångt och mycket stod för en statlig regleringspolitik. Från Franklin D. Roosevelt och framåt.
Som en reaktion mot att den ekonomiska liberalismen monterades ned uppstod under 1950-talet den nyliberala rörelsen, främst bland ekonomer. Stora namn var Friedrich von Hayek och Milton Friedman, bägge Nobelpristagare i ekonomi. De krävde marknadsinriktade reformer, till exempel den skolpengsreform som vi fått i Sverige i och med friskolornas framväxt. De friare ekonomierna ledde till att den stagnerande ekonomiska utvecklingen återigen kunde ta fart.
Men nyliberalismen blev något mer. Kraven på ekonomiska reformer kombinerades med krav på avreglering på områden där man ansåg att statens inskränkningar gått för långt. Narkotika har blivit något av en symbolfråga, där flertalet nyliberaler är för en betydligt mindre rigid attityd från staten gentemot narkotikabruk. Samma gäller en rad frågor som påverkar en mycket bredare allmänhet än den oproportionerligt uppmärksammade narkotikafrågan. Det kan gälla en friare syn på föräsljning av alkohol, frihet för butiker att ha öppet när de väl, rätten att använda den mark man äger för det ändamål man själv väljer, privatisering av statliga företag osv.
Dessa konkreta nyliberala ståndpunkter har under de senaste decennierna kombinerats med radikala filosofer, som resonerar om individens frihet och statens regleringar – eller brist på regleringar. Banbrytande var den rysk-amerikanska författarinnan Ayn Rand vars mest uppmärksammade böcker kom redan på 1950-talet. Men 1970- och 1980-talen såg en rad betydelsefulla nyliberala filosofer som Murray Rothbard, Robert Nozick och Karl Hess.