Jag ska göra ett skolarbete om nyliberalismen och skulle vara glad om ni kunnde berätta lite om den.
Henrik (25 oktober 2000)
sidekicker[snabel-a]sverige.nu
Som framgår av termen nyliberalism har ideologin sina rötter i den gamla liberalismen.
Liberalismen som politisk ideologi är ett barn av 1800-talet. Man kan skilja mellan den politiska liberalismen och den ekonomiska liberalismen.
Den politiska liberalismens program formulerades av tänkare som John Stuart Mill, särskilt i skriften “On Liberty”. Mill betonar människans frihet och utvecklar ett demokratiskt program. I Sverige blev liberalismen i mycket en rörelse för allmän och lika rösträtt. Men när detta program genomförts gick en del av luften ur den svenska liberalismen. Den hade ju inga stora visioner längre, eftersom (nästan) alla anslutit sig till liberalismen.
Den ekonomiska liberalismen växte fram parallellt med den politiska liberalismen. Om Mill var föregångsman för den politiska liberalismen var skotten Adam Smith portalfiguren för den ekonomiska liberalismen. Han har också kallats för “nationalekonokmins fader”. Smith drev en linje som innebar ökad frihet för företagen och minskade regleringar. När Smith skrev sin berömda bok “Wealth of Nations” 1776 var den förhärskande ordningen “merkantilismen”, ett system med hårda statliga regleringar och framförallt höga tullar och kontroll av utrikeshandeln. I Sverige behövdes till exempel kungligt privilegium för att få driva en stångjärnshammare. Smith menade att den här typen av regleringar innebar en allvarlig misshushållning med våra resurser.
I Sverige drev liberala reformatörer igenom skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfrihetens införande 1864. Efter de reformerna behövdes inte längre tillstånd för att starta företag och de sista decennierna av 1800-talet var också de mest dynamiska i svensk ekonomisk historia. Men med socialismens framväxt under det sena 1800-talet och början av 1900-talet urholkades de liberala landvinningarna. Det liberala partiet, Folkpartiet, blev alltmer socialliberalt, dvs satsade alltmer av sina krafter på sociala reformer och en alltmer allomfattande välfärdsstat. Liberalism blev därmed mer eller mindre liktydigt med höga skatter och social kontroll.
Som en reaktion mot detta uppstod en rörelse som ville återgå till de rena liberala idealen, sådana som de kommit till uttryck på 1800-talet. Då hade liberalismen slagits för näringsfrihet och detta fick sitt uttryck i näringsfrihetsförordningen 1864, en förordning som var grunden för de ekonomiska framstegen i Sverige. Näringsfrihetsförordningen hade urholkats av den ena specialregeln efter den andra och när den formellt upphörde att gälla 1968 var det bara någon enstaka paragraf som fortfarande var ikraft.
Nyliberalismen krävde att de gamla idealen som skapat välståndsutvecklingen skulle återupprättas. Att människor skulle få starta de företag de ville utan myndigheternas inblandning. Man gick också in för att de liberala idealen skulle återupprättas på det personliga planet. Den stora socialstatens omsorg och kontroll över individen skulle ersättas av individens kontroll över sitt eget liv. Med frihet följde självklart också ansvar. I förlängningen av detta sågs också frihet att själv välja att använda droger (marijuana till exempel) om man så önskade. Därmed var drogliberalism en naturlig följd av nyliberalismens tänkande. I nyliberalt tänkande gäller också att individen ska skydda sig själv istället för att underkastas ett statligt kontrollnät. Om jag vill köra motorcykel utan hjälm ska jag få göra det – men då naturligtvis också betala de högre premier som försäkringsbolagen skulle kräva för att försäkra en motorcykelåkare utan hjälm. Om jag vill dricka sprit på krogen klockan fyra på morgonen ska jag få göra det. Vill jag köpa ett paket spaghetti klockan två på natten ska jag också få göra det. Liksom jag ska få flytta till Sverige också om jag är född i Somalia. Å andra sidan ska jag som inflyttad somalier inte räkna med ett öre i bidrag från staten utan från första dagen få klara min egen försörjning.
Nyliberalismens idémässiga krav avviker däremot markant från vårt idag så genomreglerade samhälle.
Nyliberalismen har sina ideologiska rötter i gammelliberalismen, men den har fått sin form i USA där tidningen Reason (http://www.reasonmag.com) är tongivande. Viktiga tänkare som formulerat nyliberala tankar är Murray Rothbard, Friedrich von Hayek (Nobelpristagare), Robert Nozick och David Friedman (samt Davids pappa, Nobelpristagaren i ekonomi Milton Friedman). Nyliberalismen är idag den tanke som mest radikalt bryter mot den nuvarande dominerande samhällsordningen. Nyliberalismens diametrala motsats är nationalsocialismen (nazismen) som i motsats till nyliberalismen är en konsekvent vidareutveckling av den socialdemokratiska kontrollstat som är tongivande politisk ideologi i dagens Sverige.