Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet syftar till att bekämpa den globala uppvärmning som många forskare i FN:s klimatpanel (IPCC – The Intergovernmental Panel on Climate Change, ett organ skapat av FN) anser sig ha bevis för genom att minska användningen och förbrukningen av växthusgaserna; Koldioxid (CO2), metan (CH4), Dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), Perfluorkolväten (PFC) och Svavelhexafluorid (SF6).

Kyotoprotokollet antogs den 11 december 1997 i Kyoto och trädde i kraft 2005. Protokollet föregicks av Ramkonventionen som syftade till att öka kännedomen om klimatförändringarna. Europeiska unionen uppnådde målet att år 2000 hålla sina utsläpp på 1999 års nivå. USA gjorde det inte. I mars 1995 i Berlin beslutade parterna i konventionen att förhandla fram ett protokoll för att minska växthusgaser efter år 2000. Kyoto trädde i kraft 2005 då Ryssland ratificerade Kyotoprotokollet i november 2004. Det finns nämligen två kriterier för Kyotoprotokollets ikraftträdande; 1. Minst 55 länder måste ratificera protokollet och 2. De länder som ratificerar avtalet måste stå för minst 55% av I-ländernas totala utsläpp av koldioxid 1990.

Vissa länder förbinder sig att minska utsläppen med minst 5 % jämfört med 1990 års nivå under perioden 2008-2012. EU-länderna förbinder sig att minska utsläppen med minst 8 % jämfört med 1990 års nivå under perioden 2008-2012. (Bilaga B i Kyotoprotokollet visar i siffror hur mycket varje land har åtagit sig att minska utsläppen med.). Syftet med att vissa länder ska minska utsläppen mer än andra länder är att I-länder ska ta ett större ansvar än U-länder för att därmed inte försämra U-ländernas möjligheter att utvecklas till välfärdsländer. Det finns också flexibla mekanismer i systemet på så sätt att länderna kan köpa och sälja utsläppsrättigheter. Kyotoprotokollet är bindande och målen är tydliga och kvantitativa. Dock menar kritikerna att Kyotoprotokollet inte ger några större effekter, förutom att kosta en massa pengar. Danne Nordling (och andra debattörer och forskare) menar att uppfyllelsen av Kyotoavtalet innebär en minskning av växthuseffekten på 0,02 grader till 2100. Läs mer om det här: http://danne-nordling.blogspot.com/2005/12/kyoto-minskar-vxthuseffekten-002.html

När utsläppen av växthusgaser ska räknas ut får länderna göra avdrag för utsläpp från fossila bränslen för kolupptag i skog och mark, sk. kolsänkor. Det tog också parterna fyra år att enas om tolkningen av Kyotoprotokollet. USA har valt att inte skriva på dels för att Kyotoprotokollet enbart gällde 20 % av jordens befolkning (2001) och dels för att USA:s ekonomi skulle ta för stora skador. George W. Bush har dock presenterat en alternativ klimatpolicy på nationell nivå med frivilliga mål.

Det finns ett antal forskare som ifrågasätter Kyotoprotokollet och den globala uppvärmningen. Kritiken gäller bland annat;

1. Det har tidigare skett stora klimatförändringar på jordklotet och det på naturlig väg. Som ett exempel hade Skandinavien under bronsåldern ett klimat som påminner om dagens medelhavsklimat. Mellan år 850 och 1350 (ung. vikingatiden) höjdes temperaturen i Sverige med 2,5 grader. Under den tidsperioden kunde Sverige odla vindruvor.

2. Studier av borrkärnor i is visar att uppvärmningen har föregått koldioxidökningen och att eftersläpningen ligger på cirka 100 år. Anledningen är att koldioxid frigörs när isen vid polerna smälter. Men trots det är det belagt att koldioxiden också förstärker temperaturförändringar.

3. Temperaturförändringar kan ha sin förklaring i avvikelser i jordens bana runt solen.

4. Ett metodproblem vid mätning av temperaturer är att man inte har tagit hänsyn till att mätstationer är utspridda på både landsbygd och städer och det har visat sig att städer i regel är varmare än landsbygden. Det är bland annat asfalten och betongen som reflekterar värmen och höjer temperaturen i städerna. Den temperaturförändring som ändå kunnat registreras ligger på 0,6 – 0,8 graders temperaturhöjning under den senaste hundraårsperioden.

5. Klimatmodellerna är osäkra och bygger på datasimuleringar.

Om du vill läsa mer om kritiken mot Kyotoprotokollet och idén om att det främst är människan som står för huvuddelen av uppvärmningen rekommenderar jag Friends of science:  http://www.friendsofscience.org/index.php

Kyotoavtalet kan du läsa här: http://www.sweden.gov.se/download/eda315a4.pdf?major=1&minor=47871&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

Den danske statistikern Björn Lomborg har ifrågasatt om den viktigaste åtgärden är att förhindra växthuseffekten. Kan man inte uppnå bättre effekter genom att satsa de resurser som satsas på att minska växthuseffekten på att utrota AIDS/HIV? Eller något liknande problem? Var gör pengarna mest nytta? Är verkligen uppvärmningen mänsklighetens största hot? Det finns även fördelar med en eventuell uppvärmning såsom bättre klimat i Sibirien, bättre skördar i Sverige osv.

Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert