Varför föll kommunismen i Tjeckoslovakien, hur föll den var det ex p g a påtryckningar ifrån folket. Hur gick det till?? Vad hände efter, hur gick det för ekonomin osv…
Veronica Svensson, Karlstad (9 augusti 2004)
veronicasvenson[snabel-a]hotmail.com
Att kommunismen i Tjeckoslovakien föll berodde mycket på att Sovjetunionen försvagats av inre spänningar och yttre tryck. Sovjetunionen kunde inte matcha Ronald Reagans militära upprustningspolitik och det sovjetiska systemet kunde heller inte mäta sig med det amerikanska systemet på det ekonomiska, politiska och ideologiska planet. Tack vare Ronald Reagans benhårda och konsekventa motstånd mot kommunismen föll Sovjetunionen samman som ett korthus 1991. En annan orsak var att själva systemet var ineffektivt och korruptionen var utbredd. Ekonomin fungerade inte friktionsfritt, miljön förstördes och ohälsan i allmänhet och alkoholismen i synnerhet var utbredd.
Under Michail Gorbatjovs styre (president 1985 – 1991) slog Sovjetunionen in på en mer passiv och fredlig väg. Gorbatjov var inte längre beredd att ingripa militärt för att bevara det kommunistiska systemet i Östeuropa. Han ville förvisso reformera kommunismen för att därmed bevara kommunismen vid makten men hans reformer inom ekonomin (perestrojka) och hans strävan efter öppenhet (glasnost) hjälpte utvecklingen på vägen mot kommunismens undergång. 1956 hade Sovjet ingripit med militära medel i Ungern och 1968 i Tjeckoslovakien. När fackföreningsrörelsen med Lech Walesa i spetsen gjorde uppror mot det kommunistiska systemet 1980 – 1981 (Brezjnev var då president) ingrep inte Sovjetunionen. Samma sak skedde när muren föll i Berlin 1989 och när Östtyskland återförenades med Västtyskland 1990.
Det var de relativt fria valen i Polen 1989, där Solidaritet vann stort, som blev startskottet för kommunismens fall i Östeuropa. Ungern som under en längre tid genomfört en liberalisering påskyndade utvecklingen efter Solidaritets seger i Polen, vilket i sin tur skapade problem för Honecker i Östtyskland då många östtyskar lyckades ta sig till Ungern. Detta ledde till öppnandet av Berlinmuren vilket i sin tur sporrade den tjeckiska befolkningen att frigöra sig från kommunismens ok. Ceausescus fall i Rumänien ett halvår efter valet i Polen blev den definitiva slutpunkten för kommunismen i Östeuropa.
När Sovjetunionen med Gorbatjov i spetsen inte ingrep skapades en slags dominoeffekt där folkliga demonstrationer och protester fick det ena kommunistsystemet efter det andra att rämna i fogarna och rasa samman. Alla länder utom Rumänien fick en fredlig övergång. Lite tillspetsat kan man säga att det tog tio år för Polen, tio månader för Ungern, tio veckor för Östtyskland och tio dagar för Tjeckoslovakien att övergå från ett kommunistiskt till ett demokratiskt system.
Den som fångade upp de folkliga stämningarna i Tjeckoslovakien var författaren och dramatikern Vaclav Havel som ledde medborgarforum, partiet som slog vakt om de enskilda människornas fria rättigheter. Vaclav Havel blev sedermera president i Tjeckoslovakien och Tjeckien efter att Tjeckien och Slovakien gått skilda vägar 1993.
Övergången från kommunism och diktatur till marknadsekonomi och demokrati gick relativt bra men ledde till vissa problem som förvisso inte kunde jämföras med Rysslands problem. Tjeckoslovakien lyckades dock bäst av de forna kommunistländerna, antagligen på grund av att Tjeckoslovakien haft en demokratisk tradition innan nazismens och kommunismens övertagande. Det största orosmomentet var spänningen mellan tjecker och slovaker som utnyttjades av många politiker i landet. Tjeckien och Slovakien är idag medlemmar i NATO och EU vilket har varit och är en viktig fråga för de östeuropeiska länderna för söka skydd mot ett framtida starkt Ryssland.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert