Vad tycker ni om Iran ar det ratt for usa att ingripa och befria detta förtryckta folk. och hur tycker ni att man ska trycka oljekriserna. Jag tycker att bush och det republikanska partiet har bra åsikter vad tycker Contra. vad tycker ni om vapenlagar och förbud vill ni ha liberalare eller strängare lagar
joakim, umea (9 november 2006)
joakim_stureson_9[snabel-a]hotmail.com
Contra tar inte ställning i enskilda sakfrågor utan är en stiftelse bestående av borgerligt sinnade människor. I Iranfallet är det dock svårt att inta någon annan inställning än att Iran styrs av en fundamentalistisk islamistregim som hotar världsfreden. Bara det faktum att landets president Mahmoud Ahmadinejad hotar att utplåna demokratin Israel är tillräckligt för att ta avstånd från regimen. Därutöver förtrycker Iran den egna befolkningen genom Sharia-lagar. När en farlig extremist vars retorik påminner om Hitlers har en möjlighet att framställa atombomber bör man bli mycket oroad över utvecklingen.
Om Bush och republikanerna är bra eller inte kan diskuteras. Contra är allmänt positivt inställd till USA och republikanerna men vi kan också beskriva dess brister. En brist som vissa borgerliga debattörer riktar mot Bush och republikanerna är att de har expanderat statens makt samt låtit dess utgifter skena iväg. En annan invändning kan gälla ”Patriot act” där vissa påtalar individens integritet och rättigheter. Att registrera boklån från bibliotek och profilering vid flygplatser ges som två typexempel. En borgerlig invändning mot det sistnämnda resonemanget är att en integritetskränkning av denna art är av en marginell betydelse jämfört med den kränkning som islamistiska terrorister gör sig skyldiga till. Det är en svår balansgång, men det är värt att notera att inga terroristattacker har utförts inom USA:s gränser sedan Patriot act. Men samtidigt måste man vara medveten om att Al Qaida och andra terroristnätverk har ett stort tålamod. Planeringen av World Trade Center attacken 2001 startades redan 1998.
Frågan om USA ska ockupera Iran är svår att besvara. Att behovet finns för ett nytt styre är klart. Om USA har tillräckligt med resurser och ork är dock inte självklart. Frågan är också varför USA ska offra sina egna för att ge frihet åt folk i Mellanöstern. Neokonservativa ser det som sitt uppdrag att sprida frihet och demokrati i Mellanöstern för att därmed slå undan grogrunden för framtida terrorism. Ideologin bakom detta bygger också på tanken att alla människor, även araber och muslimer, är värda frihet och demokrati. Stabilitet och cyniskt maktspel i Richard Nixons och Henry Kissingers realpolitiska anda får inte gå före denna mission.
Men efter Irakkriget och dess efterspel där olika grupper bekämpar varandra är det inte konstigt att USA tvivlar. Ännu mindre konstigt blir det när man betänker att många europeiska länder svek USA i sin kamp mot terrorismen och för frihet och demokrati. Precis som det tog tid att skapa stabil frihet och demokrati i Jugoslaviens tidigare republiker (som än idag inte är helt fulländad) efter Titos fall och i Tyskland efter andra världskriget tar det lång tid att skapa frihet och demokrati i Irak. Det finns inget som tyder på att det skulle vara så mycket lättare i Iran.
Men det borde stå klart att det inte är ett alternativ att låta Iran anrika uran för att påbörja framställning av kärnvapen. Då blir Israel tvunget att agera på det sätt som de agerade mot Irak 1981 då de slog ut kärnkraftverket Osirak.
När det gäller frågan om oljekriserna kan man inta ett antal olika ståndpunkter. En ståndpunkt är att högre oljepriser leder till att vi anstränger oss mer för att finna mer olja genom att bland annat effektivisera så att oljekonsumtionen kan bli lägre eller genom att förbättra teknologin att finna och ta upp olja även på mer svårframkomliga och mycket kostsamma områden. Detta sätter så småningom i gång en prispressande process. Samtidigt finns det teorier om att oljekvantiteterna regenereras långt ned under jordskorpan och att redan befintliga oljekällor fylls. Detta ska ställas mot den ofantliga efterfrågeökning som Kina och Indien kommer att skapa när länderna utvecklas till utpräglade industriländer. Något som talar emot teorin om att oljan inte tar slut är att oljeproduktionen har sjunkit drastiskt sedan 1996. En annan borgerlig ståndpunkt är att vi bör sträva efter att minska vårt oljeberoende eftersom det gör oss beroende av diktaturer i mellanöstern. Neokonservativa debattörer och mer libertariana debattörer såsom Thomas Friedman har gett uttryck för den ståndpunkten. Oljepengarna stärker diktaturregimerna och det mest effektiva sättet att undergräva denna maktbas är att minska beroendet av olja. Sedan bör man också ta hänsyn till hotet om den globala uppvärmningen även om bevisningen för att det främst är människans aktiviteter som är orsaken till denna uppvärmning är något undermålig.
När det gäller vapenlagar finns det främst två borgerliga huvudlinjer. 1. Staten ska ha våldsmonopol och skydda individer mot yttre våld. Det är statens skyldighet att garantera att självförsvar inte är nödvändigt. Här betonas stabiliteten. En rätt till självförsvar kan komma att missbrukas och leda till anarki. 2. Individen har 100 % rätt att försvara sig själv, sin frihet och sin kropp. Polisen kan vara hur resursrik och effektiv som helst, men polisen kan inte skydda alla individer 24 timmar om dygnet oavsett plats. Därför måste vapenlagarna vara liberala så att alla har rätt till självförsvar, även den som är fysiskt svagare. Intressant att notera är att de amerikanska delstater som har mer liberala vapenlagar också har lägre kriminalitet. Det ger en indikation på att mer vapen i omlopp inte oundvikligen måste betyda mer kriminalitet och mord.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert