Vad anser ni om den amerikanske ekonomen Henry George och hans teorier om jordräntan?
Kenneth Nyman, Enköping (18 oktober 1999)
kmneuman@spray.se
Henry Georges teorier är en speciell version av socialism, som hade sin naturliga framväxt i USA under den tid landet koloniserades. I Europa har mark sedan urminnes tider varit en tillgång som värderats på marknaden. I USA under kolonisationsepoken var land en fri nyttighet, som i takt med att miljoner människor flyttade västerut, fick värden. Värdet vid varje tidpunkt avspeglade naturligtvis en marknadsbedömning, men i början var värdet bra nära noll. Tidvis räckte det med att registrera sig hos en myndighet för att bli markägare – även av god åkermark – priset var faktiskt noll. Efter en tid var marken värd något och den som ursprungligen registrerat sig för markinnehavet kunde bli förmögen om marken var bördig eller om det byggdes en järnväg eller stad på marken. George ansåg att den vinst som uppstod genom detta skulle kunna dras in till staten i form av skatt. Det var alltså i praktiken en fråga om socialisering av markvärdet.
Som Nobelpristagaren Paul Samuelson påpekat har jordskatt enligt Georges modell vissa teoretiska fördelar. Skatt på arbete och kapital får alltid negativa och snedvridande effekter, det får inte skatt på jord om man tänker sig att man rensar bort den del av markvärdeförändringen som uppstått på grund av markförbättringar, anläggningar etc. Anledningen är att jordägaren inte har något alternativ. Han kan inte som arbetaren arbeta mer eller mindre allteftersom skatten förändras, han kan inte som fabriksägaren investera mer eller mindre allteftersom skatten förändras. Marken ligger där den ligger och han kan visserligen sälja den, men har han drabbats av en engångsskatt så är det gjort en gång för alla, han får själv stå för hela kostnaden.
Men det finns ett par hakar, som kullkastar hela teorin. Den byggde som nämnts på förhållandena i det expansiva USA. I Europa (eller USA under sent 1900-tal) är förutsättningarna helt andra. Det finns ingen markvärdestegring av det här slaget att beskatta. Visserligen har vi sett ökade markvärden i till exempel Sverige, men det har till största delen förklarats av inflationen, och det var inte den George ville komma åt. En annan del av markvärdestegringen förklaras av expansion inom vissa områden i samband med folkökningen, men då fungerar priserna naturligtvis som den knapphetsmätare de ska vara. Visst skulle man kunna beslagta markvärdestegringen i form av en jordskatt enligt Georges modell, men varför straffa dem som gör förutseende investeringar i mark? Ska de bära upp hela samhällsapparaten? Möjligen skulle det ha gått med USAs begränsade offentliga sektor på 1880-talet och med den snabba värdetillväxt som uppstod på grund av miljoner och åter miljoner immigranter. Men i Europa idag – med svenskt skattetryck på femtio procent? Naturligtvis skulle det vara helt ohållbart. Skatteintäkterna skulle bara räcka till någon bråkdel av de utgifter som stat och kommun har.
Utöver markvärdestegringen vill George också beskatta den normala avkastningen på marken, för att den vägen få ner markpriserna, ja marken skulle ju enligt hans teorier i princip – men inte i teorin – tillhöra staten och hyras ut till brukare. Men så fort han gav sig på den delen av markavkastningen började han också fiffla med fördelningen mellan olika produktionsfaktorer och en korrekt faktorprissättning för att nå en så effektiv ekonomi som möjligt. Det blev med andra ord en socialistisk ekonomi av i princip samma slag som enligt Marx modell. Även om George hade en helt annan syn på ”kapitalister”, dvs sådana som investerade i fabriker, än vad Marx hade.
Henry George ställlde upp i borgmästarvalet i New York 1886. Han vann inte, men var en serriös konkurrent om posten. I Danmark bildades 1919 partiet Retsforbundet, som förespråkade Georges tankar. Det hade under lång tid representation i Folketinget och ingick till och med i en borgerlig regering 1957-1960. Den danska versionen av georgismen var industri- och frihandelsvänlig. 1981 blev Retsforbundet utslaget ur Folketinget och rörelsen för en tynande tillvaro.
fraga: Jag skulle vilja veta så mycket som möjligt om civilt motstånd. Vad går det ut på och har det någon effekt på samhället?