Contra nummer 1 2010
Gabriella
minns
Raoul Wallenberg
av Tommy Hansson
Gabriella Kassius var i 25-årsåldern när hon kom till
Sverige början i av januari 1947 efter att ha fått ett stipendium
för att läsa teaterhistoria. Ett par år tidigare, 1944–45,
hade den ungerska studentskan upplevt sitt livs äventyr när
hon bistod Raoul Wallenberg på svenska legationen i Budapest med
att rädda ungerska judar undan den nazityska Förintelsen. Läs
artikeln här!
Armenien räknar sig till Europa
av C G Holm
Armenien räknar sig till Europa, även om somliga menar att
gränsen mellan Europa och Asien ska gå längs Stora Kaukasus
och därmed förpassa Armenien till Asien. Armenien är medlem
i Europarådet och därmed får väl frågan avses
avgjord, åtminstone politiskt.
Contramedarbetaren Bertil Häggman fick skadestånd för SÄPOs övervakning av honom
Contra-medarbetaren Bertil Häggman tillerkändes nyligen ett
skadestånd på 35.000 kronor som kompensation för den
kränkning som SÄPOs övervakning av honom genom åren
inneburit. JK konstaterade i sitt beslut att staten kränkt Bertil
Häggman enligt artiklarna 8, 10, 11 och 13 i Europakonventionen.
De uppgifter som lagrats om honom var av känsligare art än de
uppgifter som lagrades om de klagande i Europadomstolens mål Ingrid
Segerstedt Wiberg med flera mot Sverige. Därtill kommer att han arbetar
som författare. JK-beslutet rörande Häggman torde öppna
vägen för andra borgerliga antikommunister att söka skadestånd.
Vetenskap och religion
av Stig Daun
Man borde inte behöva välja eller konkurrera i frågeställningen.
De som anser att vetenskap och religion inte är kompatibla förstår
inte att de finns till för olika syften.
Vi behöver vetenskap för att förstå det som finns
omkring oss här på jorden och i universum. Men vi behöver
också religion. Inte för fåniga motteorier om frågor
som vetenskapen kan bevisa. Vi behöver det för något annat,
för att fylla ett annat slags behov. Behovet av mening.
Vänsterns våldsverkare går fria
Göteborgs-Posten har i en stort uppslagen artikelserie granskat
vänsterns våldsverkare och rättsväsendets nästan
totala oförmåga att ta itu med våldsdåden. GP har
studerat vänsterextremisters brott riktade mot meningsmotståndare
i Västsverige under de senaste tre åren. Tidningen räknar
ihop sammanlagt 180 brott – och då är bara de brott som
anmälts till polisen räknade. Bara i ett enda fall blev det
åtal - och då hade banditerna själva lagt ut en video
på nätet - den filmen var ett av Polisens viktigaste bevis.
Alltfler judar flyttar från Malmö – kommunalrådet Ilmar Reepalu vet inget om vad som händer i hans stad
Skånska Dagbladet hade i början av det nya året en
artikelserie om judarnas situation i Malmö. Den har blivit alltmer
pressad på grund av den stora muslimska invandringen i Malmö.
Och på grund av att de lokala myndigheterna inte tycks ha den minsta
aning om vad som händer. Judiska församlingen har på fyrtio
år minskat från 2 000 till 700 medlemmar.
Den revolutionäre libertarianen:
Murray Rothbard
av Fredrik Runebert
Den revolutionäre libertarianen Rothbard Murray N. Rothbard (1926-1995)
skiljer sig från de tänkare som Fredrik Runebert skrivit om
i tidigare nummer av Contra, då han betraktade sig själv som
libertarianismens Karl Marx. Ingen form av stat var legitim och han gjorde
revolt mot all form av auktoritetstro och kultskapande. Därför
var han heller ingen vän av successiva förändringar av
statens omfattning. Rothbards ledord var självägandeskap, rättighetstänkande
och icke-aggression.
Människorna, marken och makten
av Fredrik Runebert
Regionalpolitiken utgår från att staten omfördelar resurser mellan olika geografiska områden i stället för att utgå från människors rättigheter. För regionalpolitiker är marken viktigare än likheten inför lagen. Områden med hög tillväxt får bidra till områden som har lägre tillväxt eller till och med är på tillbakagång. Regionalpolitiker värderar marken högre än människornas rätt att fritt välja bostadsort och yrken genom att staten söker cementera samhällsstrukturen via subventioner och geografiska stöd.
En djärv antikommunists spännande liv
av Bertil Wedin
Den finlandssvenske aristokraten Carl Magnus Armfelt levde ett spännande
liv. Han upplevde japanernas angrepp mot Pearl Harbor. Och aktiviteter
i frihetens tjänst förde honom både till Ungern 1956 och
Tjeckoslovakien 1968.
