Contras plattform

Contra har tagit fram en politisk plattform. Den har fastställts av Contras styrelse den 10 april 2000.

Contra är en partipolitiskt obunden borgerlig stiftelse, som arbetar med informationsspridning i politiska och ideologiska frågor.

Contra verkar för ett öppet debatt- och opinionsklimat där olika åsikter bryts mot varandra och där konjunkturen för det politiskt korrekta inte begränsar diskussionen av grundläggande värderingsfrågor och dagsaktuell politik. Bredden i de mot varandra framförda åsikterna ska borga för en allsidig belysning av aktuella frågeställningar i den demokratiska processen.

Contra är en organisation som arbetar för att främja de politiska ideal som fastställs i plattformen. Contra arbetar däremot inte för att genomdriva en viss linje i dagsaktuella politiska frågor. Inom Contra kan finnas skilda och även motstridiga uppfattningar i sådana frågor. Däremot finns det gemensamma värderingar som vägleder Contras politiska arbete. De värdena sammanfattas i Contras politiska plattform. Contras politiska plattform är principiell och långsiktig till sin karaktär. Det politiska ändamålet med Contras verksamhet är därmed djupare och mer långsiktigt än vad som gäller inom många andra politiska sammanslutningar.

*

Contra verkar utifrån en idémässig grund formad av en värdetradition bestående av kristen etik och det västerländska politiska tänkandets konservativa och liberala ideal.

Någon snävt trosmässig innebörd behöver inte läggas i begreppet kristen etik. Inte heller behöver det ligga någon partipolitisk innebörd i uttrycket västerländskt tänkande. Inom Contra finns olika trosriktningar företrädda, likväl som icke-religiösa uppfattningar. Inom Contra finns vidare sympatier för skilda politiska partier, medan andra saknar partipolitisk hemvist.

De ideal Contra förespråkar beskrivs bland annat i regeringsformens 1 kapitel, 2 paragrafen, där det heter: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande för den offentliga verksamheten". Liknande tankar finns i Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Fundamenta för Contras värdemässiga gemenskap är:

  • respekt för den enskildes medborgerliga fri- och rättigheter, till gagn för individens människovärde och som ett skydd mot kollektivistiskt förtryck
  • det västerländska demokratiska styrelseskicket, som grunden för politiska beslut vilka bygger på medborgarnas värderingar och behov
  • att Sverige strävar efter nära och djupa förbindelser med de länder som slår vakt om de västerländska idealen, för att säkra vårt lands oberoende och befolkningens andliga frihet
  • ett på marknadsekonomi baserat samhälle, som grunden för medborgarnas ekonomiska välstånd och därmed
  • ett avståndstagande från socialismen som ekonomiskt och politiskt system, eftersom den motverkar såväl ekonomiska framsteg som respekt för individens rättigheter
  • religionsfrihet, som grunden för individens andliga välbefinnande och ett skydd mot andligt tvång
  • rättssäkerhet med domstolar som arbetar oberoende av politiskt inflytande, som en nödvändig del av ett samhälle som respekterar individen och begränsar kollektivets makt
  • hederlighet och öppenhet i den politiska beslutsprocessen, vilket leder till ett samhälle som arbetar fritt från korruption och ovidkommande personliga hänsynstaganden
  • att det allmänna ska se till att det finns förutsättningar för att ge det uppväxande släktet en god utbildning anpassad till tidens krav och individens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen

Människor är olika och har olika behov, men alla har samma människovärde och rätt till respekt för detta. Individen ska sättas framför kollektivet och utrymmet för kollektiva beslut ska begränsas till områden där dessa beslut är nödvändiga. Familjen är den minsta formen av kollektiv och fyller som sådant en funktion när det gäller att stärka individerna gentemot de större kollektiven. Familjen är också grunden för samhällets fortbestånd och bör av detta skäl ges en priviligierad roll vid utformningen av samhällets institutionella ramar. Behovet att sätta individen i första hand och att stärka individen med hjälp av familjen måste ses mot bakgrund av erfarenheterna från de kollektiva system som har kränkt individens liv och rättigheter i kommunismens eller nationalsocialismens namn.

Rasism och främlingsfientlighet är en kollektivistisk attack mot människovärdet och därmed oacceptabla.

Dock måste även antidemokratiska grupper och individer i ett fritt samhälle ha rätten att med fredliga medel framföra sina åsikter. Förespråkare för det demokratiska samhället har till uppgift att effektivt avslöja de totalitära och kollektivistiska krafterna, för att se till att de inte vinner ett nämnvärt antal anhängare. Viktigt är också vaksamhet mot grupper som med våld och subversion försöker underminera det fria samhällets grundvalar, liksom mot organisationer som trots en starkt etablerad ställning i samhället kan visa förakt för personer med avvikande åsikter, till och med om personerna själva är medlemmar i organisationen.

Under 1900-talet har framförallt kommunismen kontrollerat resursrika stater och hänsynslöst riktat sig mot såväl yttre som inre politiska fiender. Trots Sovjetunionens upplösning och kommunismens fall i en rad tidigare diktaturer finns det än idag folk som försmäktar under kommunistiskt förtryck. Trots tillgång till information om kommunismens illdåd finns det också i demokratiska länder som Sverige anhängare av den kommunistiska ideologin. Till och med i vår demokratiskt valda riksdag finns det ledamöter som inte skäms för att ansluta sig till en kommunistisk världsåskådning. En viktig uppgift är att göra kommunismens barbari uppenbart för envar, så att det blir lika otänkbart att välja kommunister till offentliga uppdrag som det sedan länge har varit att välja nationalsocialister.

Tidigare fanns det även andra totalitära ideologier än kommunismen som hade en stark position i vissa länder. Militärt blev dock nationalsocialismen krossad 1945 och dess idémässiga grund föll ihop samtidigt. Därefter har nationalsocialismen varit den helt obetydliga rörelse som den bör förbli. Contra ska dock visa vaksamhet för den händelse att nationalsocialismen åter skulle utvecklas till något mer än de obetydliga sekter som utgör denna rörelse idag.

*

Den grundläggande konflikten mellan individualism och kollektivism tog sig tidigare uttryck i form av konflikten mellan demokratiska, konservativa och liberala ideal å ena sidan och kommunistiska/nationalsocialistiska ideal å andra sidan.

Contra ser fortsatt som sin viktigaste uppgift att motverka

  • kommunistiskt och socialistiskt inflytande på politik och samhälle

Idag möter vi även andra paralleller till dessa motsättningar, och den kollektivistiska ideologin företräds av grupperingar som kan beskrivas som

  • miljöfundamentalister, som låter kollektivistiska och teknikfientliga lösningar på miljöfrågor bli överordnade en balanserad helhetssyn på samhällets problem. En effektiv ekonomi ger de bästa förutsättningarna för ett samhälle med god miljö.
  • militanta veganer och djurrättsterrorister, som inte respekterar enskild egendom och majoritetens val av livsstil och som hellre tar hänsyn till djuren än till människoliv. Contra förespråkar en god djurvård, men detta står inte i konflikt till människan som köttätare eller användandet av djurförsök i läkemedelsindustrin, som ett led i ansträngningarna att rädda människoliv
  • extrema antimilitarister som med olagliga aktioner försöker hindra av folkmajoriteten fattade beslut om det militära försvarets omfattning, utformning och inriktning, beslut som fattats med tanke på alla medborgares liv och säkerhet
  • militanta feminister, som uppmuntrar till kamp mellan könen istället för harmoni inom familj och arbetsliv
  • de homosexaktivister som använder homosexualitet som ett led i vänsterns projekt för omvandling av samhället. Det får inte vara en politisk uppgift att styra människors livsstil och sexualitet. Samhällets fortbestånd är dock beroende av att den heterosexuella familjen har en prioriterad ställning som social enhet
  • revolutionära anarkister som inte respekterar de institutionella grunderna för det demokratiska och kapitalistiska samhället utan istället genomför våldsaktioner för att genomdriva sina krav
  • nationalsocialister som ofta använder våld i förment politiska syften, syften som är ett hot mot de demokratiska idealen
  • destruktiva "antifascister", som under den falska beteckningen "antirasism" motverkar en öppen demokratisk debatt och nedvärderar det svenska kulturarvets betydelse för svenska medborgare, oavsett härkomst. Våld är ett vanligt inslag i deras antidemokratiska aktioner.
  • våldsbenägna religiösa grupper, som idag framförallt finns i muslimska rörelser, men även i Indien, inom delar av den ortodoxa judendomen och även grupper som säger sig vara kristna, men som inte väjt för mord i sin kamp mot fri abort. Det kan inte tolereras att grupper i religionens namn kränker andras rätt att fritt organisera sina liv.

Contra har till uppgift att uppmärksamma de faror som de nämnda rörelserna medför.

Också mer etablerade rörelser främjar ett kollektivistiskt synsätt på ett sätt som motverkar det fria samhällets utveckling. Detta gäller särskilt fackföreningsrörelsen, sådan som den utvecklats i Sverige. Fackföreningar fyller en viktig funktion när det gäller att ta tillvara medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivarna. Däremot bör fackföreningarna inte vara knutna till politiska partier, eftersom medlemmarnas partipolitiska val är högst skiftande.

Flera av de massrörelser som i början av 1900-talet byggde på ett brett folkligt engagemang har idag förvandlats till institutioner som överlever med bidrag från stat och kommun och verkar främst genom avlönade ombudsmän. Medlemmars personliga engagemang i form av arbetsinsatser och ekonomiskt stöd bör vara avgörande för livskraften och det politiska inflytandet hos en rörelse. Många organisationer har genom ett allt för frikostigt stöd från det allmänna överlevt den tid då de haft ett idémässigt berättigande.

*

De offentliga institutionernas inflytande ska begränsas och individens möjligheter ska stärkas. För att nå dit måste stor återhållsamhet visas när det gäller att pålägga medborgarna skatter. Samtidigt måste generösa möjligheter ges för att medborgarna på eget ansvar ska kunna verka inom företag och organisationer.

Contras uppgift är att främja en fri diskussion kring politiska och ideologiska frågeställningar. I denna diskussion arbetar Contra för att främja de värderingar och samhällsmål som beskrivits ovan. Koncentration sker på de områden där andra organisationer inte visar tillräcklig tyngd och skärpa. Contra arbetar därför med särskild kraft för att förmedla information om kommunismens brott mot mänskligheten.

Contra vill förmedla information och underlag för ställningstaganden i samhällsfrågor till allmänheten, men framförallt till politiskt intresserade borgerligt sinnade människor, som i sin dagliga verksamhet har möjlighet att föra dialog med andra och därmed påverka människors uppfattning i politiska frågor.

Inom Contra samlas under ett allmänborgerligt tak människor med skilda politiska ideologier och partipolitiska tillhörigheter, liksom personer som valt att stå obundna i förhållande till det partipolitiska livet. Gemensamt för dessa är en stark respekt för individen och uppskattning av varje människas egenvärde.



Om Contra

Adressuppgifter

Kontakta Contra

Vill Du bli medarbetare i Contra?

Contras styrelse

Contras redaktion

Contras affärsidé

Fakta om Contra

Contras verksamhetsberättelser

Känt folk uttalar sig om Contra